Jag har tappat bort orken och viljan...

Jo men hej, det var ett tag sen... Helgen började med att storebrorsan gjorde middag. I lördags åkte han till Umeå, även min kompis, och spelade badminton för serielaget, jag är själv inte med. Jag vet inte hur många matcher de vann, men jag tror att det gick ganska bra. Vad gjorde jag i lördags då? Var till Bollnäs och handlade farsdag-present och present till tremänning. Det blev också en klänning och en kjol. På kvällen var det middag hos tremänningen. I söndags var jag till Brandstationen i Bollnäs med två familjemedlemmar och kollade där. Jätteroligt. Kollade i tre olika bradbilar och i en ambulans. Stationen ligger på andra sidan vägen om sjukhuset så ambulanserna står där också. Sen åkte vi hem. Fikade med familjen utom storebror, tillsammans med mormor och morfar. Storebrorsan åkte hem på söndagen men åkte direkt och sov borta. Skola igår, storebrorsan åkte hem medan jag var i skolan och hann åka innan jag kom hem, träffar han inte föräns nästa helg...

Men igår efter skolan var jag på gymmet. Vi slutade lite tidigare och det var över en timme tills racketskolan skulle börja så jag passade på att gymma. Gick på bandet i kanske 15 minuter, sen gick jag och körde lite olika maskiner på gymmet. Körde att jag började på lättaste och gjorde fem reps, sen höjde jag en vikt och gjorde fem till och fortsatte tills jag inte orkade mer och stegade ner tills jag kom tillbaka till första vikten igen. 

Sen racketskola och det gick bra, fast att jag var vrålhungrig, men det var ju inget nytt precis. Är så hungrig varje dag så att jag får ont... Inte bra, inte bra... Så fikade när jag kom hem. Sen kollade jag på tv och sen åt vi och sen kollade vi på en dålig film som jag inte såg klart på så jag gick upp och la mig och somnade strax efter nio. 

Idag vet jag varken om det varit en bra eller dålig skoldag. Vi hade matteprov igår så fick veta resultatet idag. Hade alla rätt förutom på en uppgift. Det värsta av allt var att jag idag kom på typ hur jag skulle kunna ha gjort... Men men... Nu är jag trött, hungrig och fryser. Som pricken över i:t så måste jag ut och gå med hunden och det är kolsvart ute och svinkallt. Jag vill försöka se saker positivt, men på riktigt... Ut i mörkret och kylan alldeles själv när jag har frusit hela dagen och är mörkrädd... Vad finns det för bra med det? Det känns inte ens som att min hälsa blir bättre än vad den gjorde när jag aldrig gjorde något om dagarna... Det enda som känns viktigt just nu är skolan, orkar ju knappt ta mig till träningarna. Men när jag är där så måste jag ju göra nåt ändå. Sen är det inte lika kul när ingen av mina bröder är där heller, den ena spelar inte badminton och den andra är som sagt borta ett tag nu... 

Det känns inte lika dåligt som det gjorde för nån månad sen iallafall. Men jag orkar liksom inte göra nåt...