Vardagen

Ibland är allt jättekul och jättebra och ibland så är allt skittråkigt och jobbigt. Om nån ser en glad bild med bra kvalitet så kan en tänka; "jag har det inte ens i närheten så bra". Titta istället på en tråkig och ledsam bild, då kan en tänka; "sådär är mitt liv". Varför är det så mycket lättare att se det dåliga i ens liv än att se allt bra? Jag kan se många bra saker med mitt liv, ändå så väger ofta de dåliga sakerna över. Varför måste det vara så? Kan inte de roliga sakerna och de ljusa stunderna väga över?

Jag vet inte vad någon gör för att få livet att rulla på bra ändå, men jag måste ha något att se fram emot eller jobba för något. Om jag inte skulle se fram emot helgen, hur skulle jag klara av skolan då? Jag ser fram emot julen, men när den är över så var det ju inget speciellt ändå. Jag vill att lördagskvällar ska räcka så länge som möjligt men det går ju inte, så fort jag vaknar på söndagen känner jag att skolan är på gång igen och jag tänker knappt på att jag har en ledig dag innan skolan börjar. Jag har inget sådär speciellt kul som händer under veckorna som jag längtar till, så då blir det tråkigt. Visst, jag tycker att det är roligt med badminton och dans, men det är inte lika roligt som att ha en ledig dag och veta att jag kommer vara ledig en dag till, eller som att äta något gott.

Finns det förresten några chips, som är nyttiga, men smakar lika som onyttiga chips? Så att en kan äta mitt i veckan, bara för att ha något att se fram emot samma dag typ. Är det äcklig mat i skolan och inget som jag tycker om hemma, då bryter jag nästan ihop. Många säger att mat i alla former är supergott. Jag älskar mat, god mat. Det blir också något extra sådär som gör att en orkar med. När jag flyttar hemifrån så ska jag bara göra god mat. Mat som jag tycker om som är nyttig och alltid sallad till, utan morötter. Jag har ätit för mycket morötter i mitt liv så jag har helt tröttnat på det. Jag tycker inte om det längre. Om en tänker bara smaken så äter jag hellre choklad än morot... Då är det illa... 

Hur gör ni för att orka med vardagen? Eller vaknar ni alltid utvilad på morgonen och hinner allt ni behöver och vill göra? Och samtidigt hålla en hälsosam livsstil?

Hinner inte gymma längre heller... Både Emma å jag har fullt upp, vi har ganska lika schema under veckorna.